Landets kommuner och regioner har det tufft, enligt Vänsterpartiet. Trots att man sparat in på allt som går gapar stora budgethål.

– Chefer och personal börjar prata om ifall vi kan sluta ge spruträdda barn belöningar, de där studsbollarna man ger till fyraåringar. Eller om vi kan sluta med laktosfri mat på ätstörningsenheten, säger Carina Örgård, regionråd för V i Västra Götaland, på en pressträff.

Enligt en rapport från SKR i oktober väntas underskottet för landets kommuner och regioner växa till 31 miljarder kronor nästa år.

V tar nu initiativ till en extra ändringsbudget för att skydda framför allt sjukvården.

– Vi föreslår ingen exakt summa. Men SKR:s prognos med ett hål på drygt 30 miljarder ger en uppfattning om vilken storleksordning det måste och bör handla om, säger Ali Esbati, V:s ekonomisk-politiska talesperson.

Esbati hävdar att staten har så pass starka finanser att den har råd.

– Pengarna fattas inte någonstans, utan om staten vill betala ut de här summorna kan staten göra det. Sen påverkar det i motsvarande grad nästa års under- eller överskott.

TT: Kan kommuner och regioner göra nånting mer själva?

– Reserverna är dels otillräckliga, och dels är de också uttömda eftersom vi haft den här situationen i åratal, säger Esbati.

Inte heller skattehöjningar kan längre täcka för den situation som uppstått, anser han.

Det är oklart om V får något stöd för sitt initiativ. Förslaget bordlades direkt av finansutskottet på torsdagen.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

I en mycket uppmärksammad dom från Stockholms tingsrätt slapp 41-åriga Noa Tucker dagsböter trots att han bedömdes vara skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten. Enligt domen var det ”uppenbart oskäligt att utdöma påföljd” mot bakgrund av att klimatet befinner sig i ”akut nödläge” och att varken nuvarande eller föregående regering har agerat tillräckligt. 

Rätten var dock inte enig i sitt beslut om påföljdseftergift, alltså att låta mannen slippa straff. Åklagare Julia Gustafsson som nu överklagar domen motiverar det så här, i ett pressmeddelande i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten:

– Rättens ordförande och en av nämndemännen var skiljaktiga och ville döma mannen till dagsböter. Jag delar de skiljaktigas bedömning och anser att det saknas förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Min bedömning är därför att det finns skäl att överklaga domen.