Hela regeringsunderlaget står nu till skillnad från tidigare bakom Sveriges klimatmål, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Tidöpartierna kommer gemensamt att arbeta för att Sverige ska nå netto noll 2045, säger hon.

– Samtliga partier i regeringsunderlaget ställer sig även bakom de nationella etappmålen, som är viktiga kontrollstationer längs vägen, säger Pourmokhtari.

Hon konstaterar att detta är viktiga förutsättningar i arbetet med regeringens kommande klimathandlingsplan.

”Måste tolereras”

Uppgörelsen innebär att alla partier i riksdagen nu står bakom Sveriges klimatmål.

Överenskommelsen slår fast att klimatpolitiken ska utgå från tre principer: den ska ha ett internationellt perspektiv med fokus på globala utsläppsminskningar, den ska bygga på teknikutveckling med mer fossilfri el och den ska förenas med ekonomisk tillväxt.

– Klimatpolitiken ska vara effektiv, den måste tolereras av medborgarna och skapa incitament för jobb och tillväxt. Vi ska inte ha en nedstängningspolitik, säger Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson.

Arbetet med att se över klimatpolitiken fortsätter, fortsätter han.

– Det kommer att ske en översyn av etappmålen och det klimatpolitiska rådet kommer också att få nya uppdrag.

TT: Hur stor eftergift är det för SD att ställa upp på 2045-målet, som ligger väldigt långt fram i tiden?

– Ja, eftergifter… Jag tycker att det är en bra överenskommelse för Sverige och för samarbetspartierna i grunden, säger Kinnunen.

I en mycket uppmärksammad dom från Stockholms tingsrätt slapp 41-åriga Noa Tucker dagsböter trots att han bedömdes vara skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten. Enligt domen var det ”uppenbart oskäligt att utdöma påföljd” mot bakgrund av att klimatet befinner sig i ”akut nödläge” och att varken nuvarande eller föregående regering har agerat tillräckligt. 

Rätten var dock inte enig i sitt beslut om påföljdseftergift, alltså att låta mannen slippa straff. Åklagare Julia Gustafsson som nu överklagar domen motiverar det så här, i ett pressmeddelande i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten:

– Rättens ordförande och en av nämndemännen var skiljaktiga och ville döma mannen till dagsböter. Jag delar de skiljaktigas bedömning och anser att det saknas förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Min bedömning är därför att det finns skäl att överklaga domen.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.