Den tryckfrihetsförordning som Sverige beslutade om 1766 har blivit ett världsminne, utsett av Unesco.
Förordningen, som gav rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar var den första i världen.
Tryckfrihetsförordningen bestod av två delar:
• Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
•Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas idag för offentlighetsprincipen.
På Riksarkivet finns dokument kvar som gör att vi idag kan följa processen med att formulera förordningen, och trycksaker visar vilken roll den kom att spela. Det är den dokumentationen som utsetts till världsminne.
– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.
Fakta Världsminnnen
Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.
Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv.
Källa: Kungliga biblioteket
