Rektorn för Handelshögskolan i Stockholm hävdar att det inte går att lita på betygen när studenter ska tas in. Handels överväger att varningsflagga skolor med misstänkt betygsinflation.
I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Handelshögskolans rektor Lars Strannegård att skolan börjat ifrågasätta det nationella antagningssystemet. Han pekar bland annat på återkommande rapporter om så kallade glädjebetyg, en företeelse som enligt honom ”eroderar” samhällskontraktet.
I våras riktade Skolinspektionen kritik mot ett flertal gymnasieskolor, flera av dem friskolor, som inte kunnat förklara varför kursbetygen skiljde sig så mycket från resultaten på de nationella proven.
Enligt Strannegård behöver skillnader automatiskt inte betyda att elever fått för höga betyg. Men det som framkommit via bland annat Skolinspektionen skapar ”en stor osäkerhet” om betygen verkligen speglar elevernas kunskaper.
Debatten kring orättvist satta betyg är återkommande och det är sedan tidigare känt att betygssättningen ser olika ut i landets skolor. Är det svenska antagningssystemet rättvist?
– Nej, det är det ju inte, säger skolminister Lotta Edholm och fortsätter:
– Det är alldeles för många elever som får ett betyg som inte speglar de kunskaper som de faktiskt har.
"Betygsinflation sprider sig"
Regeringen förbereder en utredning som ska koppla betygsättning mer till resultaten på de nationella proven. Betyg ska inte kunna skilja sig så mycket från provresultat.
Flera av de skolor som lyfts som avskräckande exempel är friskolor, men inte enbart.
– Jag tycker att friskolesektorn behöver ta den här frågan på största allvar. Det underminerar i förlängningen förtroendet för hela friskolereformen om det är så att friskolorna avviker mycket i betygssättningen, säger Fredrik Malm, L, ordförande i riksdagens utbildningsutskott.
Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, beskriver glädjebetygen som en fara för samhället och en stor orättvisa.
– Det är jätteupprörande, det går ju ut över de elever som jobbar stenhårt och får betyg satta på korrekt sätt och som sedan blir utkonkurrerade, säger hon.
Hon hävdar att det inte går att komma åt problemet i grunden om inte Sverige gör slut med marknadsskolan. Betygsinflationen sprider sig från friskolor till kommunala skolor – de måste jaga elever och skolpeng på samma marknad.
