I sci-fipjäsen Famnen har de flesta människor lämnat sina fysiska kroppar och laddat upp sina medvetanden i den digitala världen. Nanna Olasdotter Hallberg som skrivit manus berättar hur hon inspirerades av sociala medier – och av marxismen.

– Det här är en pjäs som har vuxit fram under lång tid. Först tänkte jag göra en radioteater, och därefter en bok men till slut bestämde jag mig för en pjäs, säger Nanna Olasdotter Hallberg som är känd som radioprogramledare och krönikör och som nu debuterar som dramatiker.

Famnen är en monolog och i centrum står vloggaren Jeff som också är drag queen och en av få människor som är kvar på jorden. Alla hans vänner har låtit söva ner sina kroppar och laddat upp sig i den virtuella världen, i det som kallas för Famnen och som beskrivs som ett himmelrike där vare sig smärta eller död existerar.

– Man kommer in i pjäsen precis när han ska fatta ett beslut om han ska vara kvar på jorden eller ej. Å ena sidan har han svårt att hitta vänner på jorden, samtidigt känner han äckel inför sättet att relatera till andra människor i Famnen.

Varför kallas den digitala världen för famnen?

– En famn är ju egentligen ett väldigt vackert ord, men det är också kusligt när man tänker sig att man lägger sig i något som ska kännas omslutande och moderligt som en famn men som istället blir ens död.

Kritik av kapitalismen

Nanna Olasdotter Hallberg syftar på att de som har laddat upp sig till famnen slutar att ta hand om sina fysiska kroppar vilket leder till att kropparna dör, samtidigt som deras medvetanden lever kvar.

Pjäsen var från början skriven med gymnasielever i åtanke, men har skrivits om en del för att även kunna passa för högstadiet. Nanna Olasdotter Hallberg berättar att Famnen är tänkt att återspegla den jakt på status och image som är vanlig bland unga.

– Det blir ytterligare ett lager i det där när allt man gör också ska förevigas på sociala medier. Alla bygger sitt eget varumärke.

Samtidigt som Famnen kan ses som en kritik av sociala medier kan man också se den som en kritik av kapitalismen. Nanna Olasdotter Hallberg menar att Famnen precis som kapitalismen är något som de flesta människor inte valt att leva i men tvingats in i eftersom det ses som det enda alternativet.

Bland personer som har inspirerat henne till handlingen nämner hon flera kända filosofer som Martin Hägglund, Jonna Bornemark och Karl Marx.

– Det finns en idé om en utopi i Famnen, att man har skapat förutsättningarna för himmelriket, på samma sätt som det inom marxismen finns en tanke om kommunismen som det sista stadiet. Men sen visar det sig att det kanske inte var det himmelrike som man drömt om.

Samtidigt som vi lever mer och mer i den digitala världen finns ju mycket av det vi njuter av, som mat och sex, i den fysiska. Är det realistiskt att vi någon gång i framtiden skulle vilja göra oss av med våra kroppar?

– Det som är lustigt är att precis när jag var klar så lanserades Metaverse som ju nästan är som Famnen. Jag kände mig motiverad av att den här läskiga världen på något sätt känns som att den skulle kunna vara på riktigt, även om den såklart är väldigt uppskruvad.

En sexualiserad plats

Nanna Olasdotter Hallberg berättar vidare att Famnen är en plats som är väldigt sexualiserad, samtidigt som sex i fysisk mening inte existerar.

– Jag inspirerades av modellen Amber Rose som har blivit känd för att hon anspelar på sex men som i en intervju har sagt att hon inte längre har sex. Jag tycker det finns något intressant i att något till slut blir så kommersialiserat att man slutar med det. Famnen är en vidrig plats – det är på ett sätt det bästa av det bästa, men man har tagit bort själva kärnan i vad det är att vara människa. Och även om man inte längre behöver jobba för att tjäna pengar i Famnen så gör folk det ändå eftersom de måste tänka på sin status och för att det har blivit en del av deras dna.

Famnen turnerar med Riksteatern och kommer att spelas för olika skolklasser till och med den 10 maj.

Lo Ragnar & Nino

Lo Ragnar Lindström och Nino Mick är båda hyllade poeter. Lo Ragnars dikter skildrar den svenska norrländska glesbygden och dikten Min eld vann Aftonbladet kulturs skrivartävling 2022. Nino Mick å sin sida har varit svensk mästare i poetry slam och skrivit flera diktsamlingar. Nu möts de båda poeterna i en föreställning om glesbygd, tro och identitet där nyskrivna dikter blandas med nyskriven musik. Föreställningen turnerar med Riksteatern under hösten och våren, för turnédatum se Riksteaterns hemsida.

I kroppen min (Riksteatern)

2013 dog författaren, journalisten och musikern Kristian Gidlund i cancer, endast 29 år gammal. Fram till sin död skrev han bloggen I kroppen min när han naket och öppet skildrade sin kamp mot cancern. I föreställningen som bygger på texter från bloggen spelar Razmus Nyström en man som utforskar meningen med livet och döden. Kristian Gidlunds barndomsvän Mats Björke står för den specialkomponerade musiken. I kroppen min är på turné under hösten och avslutas med en föreställning i Leksand den 27 november. För övriga speldatum se riksteatern.se

Tv-serier

Historien om Sverige

Med anledning av att det har gått 500 år sedan Gustav Vasa blev kung i Sverige väljer SVT att storsatsa med sin mest påkostade historieserie någonsin. 100 historiker, arkeologer och experter medverkar och påkostade scenerier ska ge kött och blod åt tiden som skildras. Serien kommer att sändas i tio delar med premiär den 5 november. Ciceron är skådespelaren Simon J Berger.

Vi som valde att stanna

Vi som valde att stanna är en ukrainsk dramaserie i sex delar som har samproducerats av SVT. Serien skildrar krigsutbrottet och de människor som har valt att stanna kvar i Kiev. Varje del tar avstamp i verkliga händelser och tanken är att visa vanliga människors liv – bortom krigsrubrikerna.

Filmer

Tillsammans 99

23 år efter att filmen Tillsammans hade premiär återvänder Lukas Moodyson till karaktärerna som vi fick följa i 1970-talskollektivet. Nu har det hunnit bli 1999, kollektivet är sedan länge splittrat kvar finns bara Göran och Klasse. Men så en dag återförenas de för att fira Görans födelsedag. Vad har hänt sedan sist, lever drömmarna från 70-talet fortfarande kvar och äter Göran fortfarande gröt? Frågorna är många.

Vintersaga

Sången Vintersaga av Ted Ström sjöngs in av Monica Törnell på 80-talet och har kommit att bli en svensk klassiker. I filmen med samma namn gör Carl Olsson ett försök att skildra det svenska vemodet. Precis som i låten gör han nedslag på olika platser i ett fruset vintersverige. Här finns kärlek, vänskap, fotboll och drömmar men också alkohol, droger och mörker. Tillsammans formar de 24 ögonblicksbilderna en bild av landet där det blåser en isande, gråkall vind.

This world is not my own

Den här dokumentärfilmen berättar den verkliga historien om Nellie Mae Rowe, en kvinna som föddes i den amerikanska södern år 1900 som dotter till en före detta slav och som senare kom att bli en berömd och internationellt hyllad konstnär. Samtidigt som den skildrar hennes liv fram till hennes död 1982 så speglas också den amerikanska segregationen, rasismen och medborgarrättskampen. Filmen visas på Folkets bio.

Somliga går med trasiga skor

Vad finns det att berätta om Cornelis Vreeswijk som inte redan är sagt? Kanske en hel del ändå. Med hjälp av aldrig tidigare visat arkivmaterial tecknar regissören Magnus Gertten sin bild av den ikoniska trubaduren. En person som trots allt framgångar fortsatte att ge röst åt samhällets utsatta och svaga, kanske för att han såg sig själv som en av dem. Filmen går upp på bio den 17 november.

Labor 

Den här filmen handlar om Hanna som flyttar från Sverige till San Francisco där hon snart kommer i kontakt med queerscenen och börjar försörja sig som sexarbetare. Hanna Pils har regisserat en film som ska utmana vår syn på sex och arbete. Filmen visas på Folkets bio.

Handen upp, alla som slitit sitt hår i processen pussla ihop långa tågsträckor till kontinenten. En kurs på Röda korsets folkhögskola i Skärholmen i södra Stockholm kan minska våndorna inför nästa semesterplanering.

Kursen ges på kvartsfart under våren 2024, och innehåller digitala såväl som fysiska träffar. Den avslutas med en två veckor lång tågresa till den spanska provinsen Katalonien. Resan planeras under kursen, och under resans gång ingår möten med olika aktörer som arbetar med hållbart resande och lokal utveckling.

I teoridelen ingår historiska och kulturella aspekter av resande och turism, liksom ekologisk och social hållbarhet kopplat till resande. ”Vi jobbar också med hur vi kan göra vår egen omställning och hur vi kan inspirera andra att förändra sina resmönster”, står att läsa i kursbeskrivingen.