Är det mamma eller mormor som hämtar på förskolan? Kanske mamma, i samma ålder som mormor kunde vara i förr.

Under 2022 föddes 410 barn där mamman var 19 år eller yngre. Samtidigt föddes 537 barn av mammor som var 45 år eller äldre, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB). Fler nyfödda barn har alltså numera en mamma i den äldre åldersgruppen – än en tonårsmamma.

– Det är första året det ser ut så här, konstaterar Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Startade med p-pillret

Utvecklingen mot att få barn senare i livet har dock pågått under decennier, och startade på 60-talet när det moderna p-pillret kom. Nästan 8 800 barn föddes av en tonårsmamma 1968, jämfört med bara drygt 400 barn förra året.

– Av tonårsgraviditeterna är många oplanerade. Samtidigt blir barnafödandet mer och mer välplanerat, man väntar tills man har skaffat sig försörjning och utbildning. Så det är inte så konstigt att det ser ut så här, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

De nordiska länderna sticker ut när det gäller förskjutningen mot att skaffa barn i allt högre åldrar. Här spelar bland annat den ökade möjligheten att få hjälp via assisterad befruktning in.

– Den övre gränsen är inte lika ”fix” längre. Tidigare var det kanske någon enstaka 49-åring. Men med de nya behandlingsmetoderna föds barn av mammor i åldrar där det inte var biologiskt möjligt tidigare, säger Gunnar Andersson.

Positiva effekter

Äldre mammor är dock en nygammal trend. I slutet av 1800-talet var 12 procent av alla kvinnor som födde barn över 40 år. Det var innan preventivmedel, aborträtt – och i ett bondesamhälle där många barn ofta var en tillgång på gården.

Att skaffa barn efter 45 handlar oftast inte bara om att kvinnan vill hinna etablera sig på arbetsmarknaden och få rätt ekonomiska förutsättningar, enligt Gunnar Andersson. Ofta spelar annat i livssituationen in.

– Det kan vara att man inte hittar någon lämplig partner förrän man är lite äldre, eller har ett nytt förhållande. Man planerar inte att vänta med att skaffa barn tills man är 45. Men det kan bli nya livssituationer.

Att få barn som äldre kan innebära en del hälsorisker. Men socioekonomiskt har man främst sett positiva effekter, enligt Gunnar Andersson.

– De barn som föds av lite äldre mammor har det ofta bättre förspänt än de barn som föds av väldigt unga mammor. Mammorna har bättre inkomster, sociala resurser med ett större nätverk och större personlig mognad.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.