Förra året hade Håll Sverige Rent 15 miljoner kronor att röra sig med. De tre åren dessförinnan låg summan på 20 miljoner per år. Och det är något som gett effekt, enligt Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent:

– De senaste fyra åren med resurser har gett resultat. Engagemanget för frågan har ökat, medvetenheten likaså. Nedskräpningen är en långsiktig fråga och något man behöver arbeta med kontinuerligt.

2019 var cigarettfimpar det vanligaste skräpet på stränder längs kusten enligt Håll Sverige Rents årliga Skräprapport.

Nu har stiftelsen alltså bara fem miljoner i statligt stöd, vilket kommer att bli märkbart.

– Vi kommer inte ha möjlighet att arbeta med de stora informationskampanjerna som vi gjort under de fyra-fem senaste åren, det finns inga resurser för det. Vi kan heller inte fortsätta stötta de eldsjälar som väckts. Så risken är stor att medvetandet om frågan försvinner när ingen påminner om det, säger Johanna Ragnartz.

Nedskräpningen är en fråga som engagerar. Johanna Ragnartz nämner att 1,1 miljoner människor på olika sätt har engagerat sig i frågan.

Beskedet om de minskade anslagen kom strax före jul.

– Innan dess hade vi inte fått svar från miljödepartementet på frågor om varför det här sker. Dels tycker sig väl departementet ha gjort en del i och med nedskräpningsavgifter och stopp för engångsplaster, men den nya regeringens miljöbudget är inte så offensiv. Det tror vi är ett misstag, för Håll Sverige Rents arbete får effekter, säger Pontus Tengby, pr- och policyansvarig på Håll Sverige rent.

Håll Sverige Rent en ideell stiftelse grundad 1983 på uppdrag av miljödepartementet och i samarbete med Naturvårdsverket och Returpack. Deras kampanjer har nått stora delar befolkningen under tidigare år, men så blir det inte 2023.

– Skräpplockardagarna kommer nog att bli av eftersom vi har upparbetade samarbeten med kommuner och skolor, men vi kanske inte kan bidra med material på samma sätt i år.

Kusträddardagar och Håll Sverige Rent-dagen kommer också att äga rum, men i mycket mindre skala, med färre aktiviteter, säger Pontus Tengby.

Men kampanjer riktade mot allmänheten blir minimala och frågan riskerar att glömmas bort.

– Vi fortsätter jobba strategiskt, stötta kommuner, hålla utbildningar i skolor och organisera företagssamarbeten. Men vi har inte längre möjlighet att vara så synliga, vilket är en stor nackdel då frågan inte kommer hållas aktuell för människor, säger Johanna Ragnartz.

Kan någon annan part täcka upp för det förlorade statliga stödet?

– Vi samarbetar brett med kommuner och företag, men det har också blivit svårare för många företag i dagens ekonomiska situation. Att vi inte blir lika synliga framöver kan påverka företagens vilja att bidra. Vi hoppas att kommunerna kan växla upp, säger Pontus Tengby.