Nötodling i Sverige – en lätt nöt att knäcka

Redan när Philipp Weiss var ung var nötter en självklar del i hans liv. Där han växte upp i Tyskland fanns det såväl ekar som stora valnötsträd och kastanjeodlingar och i skogsbrynen kunde man hitta hasselnötter. Men det var efter att han hade studerat ekosystembaserad matproduktion och börjat anlägga en skogsträdgård i Stjärnsund i södra Dalarna som han på allvar insåg nötternas potential.

– En huvudanledning till att jag började intressera mig för det här är att jag letade efter fleråriga grödor som man kan äta sig mätt på. Eftersom nötter innehåller ovanligt mycket kalorier så kom det naturligt att testa, och ju mer jag har lärt mig desto mer har intresset vuxit, säger han.

Förutom att nötter innehåller mycket fett och är mättande har de också en rad andra fördelar, enligt Philipp Weiss. Till exempel bidrar träden både till den biologiska mångfalden och till kolinlagring.

Ett sätt att få tag på nötter är förstås att gå ut i skogen och plocka, men då gäller det att man har markägarens tillstånd först. Philipp Weiss tipsar dock om att det finns många, exempelvis kommuner, som odlar nötträd inte så mycket för nötternas skull som för att det är fina träd och då kan det till och med vara så att allmänheten uppmuntras till att plocka.

Vill man inte göra sig beroende av markägaren kan man också odla egna nötter. Men för att kunna odla nötträd i ett kallt klimat som Sveriges gäller det inte bara att hitta rätt arter utan också rätt sort inom en art, eftersom olika sorter har olika genuppsättningar och därför kan vara mer eller mindre svårodlade.

– Samtidigt är det väldigt roligt när man lyckas knäcka växtzonerna, jag hade till exempel inte räknat med att det skulle gå att odla valnötsträd här i Stjärnsund, men det gick till slut.

Enligt Philipp Weiss räcker det med att ha exempelvis en ek, en kastanj, två hasselbuskar och ett halv valnötsträd för att man ska kunna skörda 100 kilo nötter per år, därmed skulle man också kunna täcka hälften av det kaloribehov man behöver menar han. Det skulle visserligen innebära att proteinintaget skulle hamna lite i underkant, men däremot finns det flera nötter med mycket kolhydrater, exempelvis ekollon och äkta kastanj. Och i jämförelse med exempelvis potatis har många nötter ett betydligt bättre näringsinnehåll, menar han.

Vilka nötter skulle du säga är mest användbara? Har du några favoriter?

– Alla är favoriter på något sätt. Men hasselnöten förenar många fördelar. Dels är den lättodlad, den ger skörd tidigt och den är också väldigt näringsrik. Den går också att variera på många olika sätt. Man kan pressa ur den för att göra matolja, rosta, baka eller göra smör… nackdelen är tyvärr att rätt många är allergiska.

– Rent smakmässigt så är nog hickory min favorit. Men förutom smaken och att det är ett otroligt vackert träd är det nästan bara nackdelar med den, den ger till exempel inte så mycket skörd och tar stor plats.

Många tänker nog att det tar lång tid från att man har planterat ett nötträd tills man kan börja skörda, men enligt Philipp Weiss kan det gå ganska snabbt beroende på vad man väljer att odla. Både hasselbuskar och kastanjeträd brukar kunna ge en skörd redan efter några år. Även valnötsträd kan ge en god skörd relativt snabbt, åtminstone om man köper ett ympat träd, medan ekollon kan dröja i alltifrån tre och upp till femtio år.

Har du märkt av ett ökande intresse hos allmänheten sen du började odla nötter?

– Absolut. Och även kommunerna har börjat intressera sig mer, säger Philipp Weiss och berättar att han har fått i uppdrag från en kommun i Mellansverige att ta fram en beredskapsplan för att plantera nötträd på mark som inte används.

– Det här är sådant som var otänkbart för bara några år sen, men jag tror att det hänger ihop med de olika kriserna och att man tänker mer och mer på livsmedelssäkerhet. Jag har också en plantskola där jag märker att folk är galna i nötter.