Radar

Invasiv fiskart hittad utanför Örnsköldsvik

Svartmunnad smörbult är en invasiv art i svenska vatten.

Den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult finns redan längs Östersjökusten. Men nu har fiskarten tagit sig långt upp i Bottenhavet, skriver Örnsköldsviks Allehanda.

– Det är en fisk som hävdar sitt revir väldigt aggressivt och kör bort andra fiskar. Den leker från vår till höst och är sur hela sommaren. Den äter gärna fiskrom och musslor, säger Stina Welander, samordnare för invasiva arter på länsstyrelsen, till tidningen.

Enligt henne förökar sig den invasiva arten snabbt och får då konkurrensfördelar. Än så länge har fisken bara hittats i havet, men det finns en oro om att den ska vandra upp i sötvatten och konkurrera med värdefulla arter.

Invasiv art som påträffades i Sverige för första gången 2008 i Karlskrona skärgård
Invasiv art som påträffades i Sverige för första gången 2008 i Karlskrona skärgård. Grafik: Johan Hallnäs/TT

I mitten av maj i år fick länsstyrelsen i Gävleborg upp en oroande stor fångst på 946 fiskar till en sammanlagd vikt på 40 kilo. Av ren slump lyckades de pricka in en lekperiod för den svartmunnade smörbulten vid Österviksudden, mellan Furuvik och Skutskär.

”Jämfört med 2021 och 2020 är detta en extrem mängd och mycket alarmerande då volymen är långt ifrån tidigare fångster i Gävleborg och Uppsala län. Den stora mängden innebär en stor risk för spridning samt stor påverkan på det lokala ekosystemet och undanträngande av inhemska arter”, sade Linda Calamnius, projektledare på länsstyrelsen Gävleborg, i ett pressmeddelande i somras.

Redan i våras varnade länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala län om att den svartmunnade smörbulten nu kan vara på väg att ta sig in i Mälaren.

Länsstyrelserna tror att att arten har tagit sig till svenska vatten via fartygs barlastvatten.

Fakta: Svartmunnad smörbult

Den svartmunnade smörbulten upptäcktes som främmande art utanför den polska hamnstaden Gdansk 1990.

Fiskarten påträffades i Sverige för första gången 2008, då i Karlskrona skärgård. Har sedan spridit sig till flera områden runt Östersjön och till Göteborgs hamnområde.

Den blir normalt mellan 10 och 17 cm. Har ofta en karaktäristiskt svart fläck på bakre delen av främre ryggfenan.

Den svartmunnade smörbulten kan leva och föröka sig i både sött och salt vatten. Etableringen i svenska vatten kan leda till betydande effekter på inhemska arter och ekosystem.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Radar

Svenskar återvinner allt sämre

Återvinning av glas på en återvinningsstation.

Mängden förpackningar i Sverige har ökat med 30 procent sedan 2012. Samtidigt återvinner vi allt sämre. 

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

Mest och minst återvunnet

• De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. 
• 78 procent av alla kartong- och pappersförpackningar återvanns.
• Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Källa: Naturvårdsverket

Radar

Så kan Sveriges nästa nationalpark se ut

Bullerö är en av de större öarna i Nämdöskärgården.

Sveriges mest storslagna eller särpräglade naturområden har fått status nationalpark. I landet finns i dag 30 stycken, och nu finns förslaget för nummer 31 klart: Nämdöskärgården i Stockholms skärgård.

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Rödalger och blåstång hör till områdets typiska arter. Foto: Cinthia Tiberi Ljungqvist

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.

Skyddade, grunda vikar fungerar som viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, samtidigt som de är känsliga för lokal påverkan från till exempel båtlivet. Foto: Länsstyrelsen Stockholms län

Nationalparkens syfte…

… är att ”bevara ett representativt och variationsrikt havs- och skärgårdslandskap i
Östersjön i väsentligen oförändrat skick”.

Syftet ska uppnås genom att:
• minimera negativ påverkan på områdets naturvärden och inte tillåta
exploaterande verksamhet
• införa nödvändiga regleringar för att bevara marina miljöer
• bedriva ändamålsenlig skötsel för att bevara och utveckla områdets
naturvärden
• genomföra ändamålsenliga åtgärder för att ge allmänheten tillgång till
nationalparkens natur- och upplevelsevärden

Källa: Naturvårdsverket