Berättelserna kommer att samlas på aclimatearchive.com för att där sparas för eftervärlden. Ett antal av berättelserna kommer att bli grunden till en teaterföreställning 2024.

Insamlingen är ett internationellt klimatprojekt kallat We Hear You – A Climate Archive, som är en fortsättning på  performanceverket We Hear You – Greta Thunbergs Tal, som visades på Dramaten 2020.

Insamlingen vill ha berättelser från unga konstnärer, författare, studenter och aktivister, från olika ekosystem och efterlyser särskilt berättelser från människor i drabbade områden.

– Greta Thunbergs bok ”No one is too small to make a difference” var skakande läsning. Hennes retoriska fråga ‘Kan ni höra mig?’ fick oss på Dramaten att vilja svara ja, ‘vi hör dig’. Vi har nu börjat samla in svar från unga människor världen över. Det kommer bli en berättelse som inte handlar om statistik, utan om hur det känns. Det faktum att vi är på gränsen till att förstöra våra livsbetingelser. Målet är att föra tillbaka dessa berättelser till Dramaten, säger Jacob Hirdwall, dramatiker och regissör, som ska regissera teaterföreställningen baserat på de berättelser som kommer in.

–Det är fantastiskt att få till ett sådant stort internationellt projekt kring den här tematiken och att vara en del av en plattform för unga röster. Styrkan i klimatrörelsen ligger i det globala samarbetet och Dramaten ser fram emot att vara en del av A Climate Archive, säger Mattias Andersson, teaterchef och konstnärlig ledare Dramaten.

Projektet är ett samarbete mellan Dramaten, Svenska Ambassaden i Washington, The Earth Commons: Georgetown University’s Institute for Environment and Sustainability (ECo Institute) och The Laboratory for Global Performance & Politics.

Mängden förpackningar av plast, kartong och papp har ökat med nära 30 procent sedan 2012, enligt uppgifter från de företag som tar sitt producentansvar för förpackningarna. Sannolikt är siffran än högre, skriver Naturvårdsverket.

Men återvinningen har inte ökat i samma takt, enligt myndighetens färska statistik. I år nås endast två av tio återvinningsmål, för konservburkar respektive aluminiumförpackningar. Året innan nåddes fyra mål.

– Målen finns där för att vi behöver återcirkulera resurser mer effektivt, både i Sverige och EU. Vi behöver minimera den totala mängden avfall och designa förpackningar så att de håller längre, återanvänds eller att materialet går att återvinna, säger Fredrik Khayati, handläggare på miljögifts- och analysenheten i ett pressmeddelande.

De förpackningar vi använder mest av är papp, kartong och wellpapp. Mängden förpackningar av dessa material användes motsvarande 60 kilo per person i fjol. 

”Vida vyer över havet och en obruten horisont tillsammans med utsikten över den oexploaterade skärgårdens gytter av små och stora öar, kobbar och skär ger en känsla av frihet, rymd och storslagenhet. Här finns möjlighet att uppleva mörker och stjärnhimmel. Det finns platser där stillhet, lugn och ro råder.”

Så beskriver Naturvårdsverket några av Nämdöskärgårdens upplevelsevärden.

Skärgården längs den svenska Östersjökusten och vidare över till Finland är världens största sammanhängande skärgårdsområde. Nu föreslås en bit av detta område bli nationalpark, vilket är det starkaste skyddet ett naturområde kan få i Sverige. 

Oexploaterat

Beteckningen ses som en kvalitetsstämpel för naturupplevelser, med unik natur som är typisk för olika delar av Sverige. Enligt förslaget som kan göra Nämdöskärgården till nationalpark beskrivs området ha särskilda kvalitéer som större oexploaterat område som innefattar både mellan- och ytterskärgård.

– En nationalpark i Nämdöskärgården innebär att ett unikt skärgårdslandskap skyddas långsiktigt och att Sveriges nationalparker kommer att omfatta ett biologisk värdefullt område som representerar Stockholms skärgård och norra Östersjön, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Tusentals öar

Ytan är 31 900 hektar och består till 97 procent av hav. Nämdöskärgården ska bli den första nationalparken som representerar Sveriges del i Östersjön. Typiskt är stora grunda områden med havsvikar som hyser blåstångsbälten, rödalger och blåmusselbäddar.

Landarealen utgörs av ett tusental öar, kobbar och skär, som rymmer ängar med flertalet orkidéer och fjärilar som apollofjäril och fetörtsblåvinge. Det finns betesmarker och gamla gårdar och torp, liksom naturmålaren Bruno Liljefors tidigare ateljé och jaktstuga. Ytterskärgårdens karga klippor har ett särpräglat fågelliv, med arter som tordmule och höksångare.

Arbetet med att ta fram förslaget till ny nationalpark inleddes 2020 av Naturvårdsverket tillsammans med med Länsstyrelsen i Stockholms län, Havs- och vattenmyndigheten och Värmdö kommun. 

Nu är förslaget ute på remiss till och med 1 mars 2024. Därefter skickas ett slutgiltigt förslag till regeringen med en begäran om att nationalparken bildas. Planerad invigning är 2025.

Nämdöskärgården blir då Sveriges andra marina nationalpark. Den första är Kosterhavets nationalpark belägen i norra Bohuslän.