Avmagrade, törstiga och stressade. Djur som tagits med på flykt från krig är i behov av akut hjälp och inackordering tills deras ägare har löst alla praktiska problem i Sverige. ”Jag kan inte bara se på”, säger kennelägaren Maria Björn som tar emot hundar från Ukraina.
På kenneln Millenhoffs i Gärds Köpinge utanför Kristianstad springer Maria Björns egna dvärgpinschrar runt i solskenet. I en byggnad, skild från de svenska hundarna, huserar just nu tre rottweiler, vars ägare tagit med dem när de flytt från Ukraina.
Skallen från hundarna hörs ordentligt. De är stressade efter kriget, förklarar Maria Björn och tar ut en av tikarna för en stunds kelande i friska luften.
– Den ena, en tik i sexårsåldern, är väldigt rädd. Hon klarar inte av bilar eller att se människor och får panik när det kommer flygplan, säger hon.
– Sedan har vi en hane som också är väldigt osäker i nya miljöer. De första dagarna gick han hopkrupen här.
"Systemet har hjälpt oss"
Maria Björn har valt att erbjuda djur på flykt en plats, något som Kristianstadsbladet berättat om. Hon har många kontakter i Ukrainas hundvärld sedan tidigare, så beslutet att hjälpa kom snabbt, säger hon till TT.
– Det var min dotter som nämnde det från början: ”Mamma, vi har massor av plats” sade hon – och vi har ju plats för att hysa in 41 hundar separat.
– Vi kan inte bara stå och se på när vänner flyr med sina djur.
Hundratals djur på flykt
Många mil från kenneln, i Stockholm, befinner sig hundarnas ägare Mariia Benderova. 21-åringen har flytt till Sverige med flera av familjens kennelhundar.
En hund har hon med sig, några är kvar utanför Kharkiv i Ukraina och tre befinner sig i Skåne.
– Jag kan bara ha med mig en liten hund här på grund av boendet. Jag bor hos en värdfamilj så Maria hjälper mig mycket, berättar Mariia Benderova när TT ringer.
Hon tänker försöka stanna i Sverige tills kriget är över – och hundarna får vara i Skåne på obestämd tid.
Sverige är ett mycket bra land att komma till med hundar. Vi har haft lite dokumentationsproblem. Men systemet har hjälpt oss.
Hundratals ukrainska husdjur befinner sig i Sverige. Enligt Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen handlar det främst om hundar och katter.
– Vi går på Migrationsverkets prognoser och i de uppgifter som finns där så hade det i fredags kommit 26 000 flyktingar. Mellan 4 och 10 procent av dem har husdjur, säger hon.
"Nu är de trygga"
Jordbruksverket har upprättat tillfälliga kontrollstationer vid färjelägen vid gränsen för att undersöka så att de ukrainska djuren har rabiesvaccination.
Det djur som inte har kontrollerats där ska undersökas av veterinär så snart det går, understryker Katharina Gielen. Djurets vaccinationsstatus ska visas och djurägaren får om det går visa upp eventuella dokument.
– Nu befinner vi oss verkligen inte i normalfall, man har kanske inte lyckats få med sig dokumentation. Men vi tar uppgifterna, djurägaren kan säga om djuret är vaccinerat, säger Gielen och tillägger att Ukraina sedan tidigare har krav på rabiesvaccination.
Om det inte direkt går att säkerställa att djuret är skyddat mot rabies behöver djuret isoleras.
På Maria Björns kennel är det fullt just nu. Hon kan inte ta emot fler eftersom de tre rottweilerna, med tillstånd från länsstyrelsen, måste hållas strikt isolerade i väntan på provsvar som ska tala om hur deras antikroppar mot rabies ser ut.
– Nu försöker vi bygga upp tryggheten och umgås mycket med dem varje dag. Vi håller till på baksidan, de är isolerade och får inte lämna vår mark.
– Men nu är de här, nu är de trygga.
