På kenneln Millenhoffs i Gärds Köpinge utanför Kristianstad springer Maria Björns egna dvärgpinschrar runt i solskenet. I en byggnad, skild från de svenska hundarna, huserar just nu tre rottweiler, vars ägare tagit med dem när de flytt från Ukraina.

Skallen från hundarna hörs ordentligt. De är stressade efter kriget, förklarar Maria Björn och tar ut en av tikarna för en stunds kelande i friska luften.

– Den ena, en tik i sexårsåldern, är väldigt rädd. Hon klarar inte av bilar eller att se människor och får panik när det kommer flygplan, säger hon.

– Sedan har vi en hane som också är väldigt osäker i nya miljöer. De första dagarna gick han hopkrupen här.

"Systemet har hjälpt oss"

Maria Björn har valt att erbjuda djur på flykt en plats, något som Kristianstadsbladet berättat om. Hon har många kontakter i Ukrainas hundvärld sedan tidigare, så beslutet att hjälpa kom snabbt, säger hon till TT.

– Det var min dotter som nämnde det från början: ”Mamma, vi har massor av plats” sade hon – och vi har ju plats för att hysa in 41 hundar separat.

– Vi kan inte bara stå och se på när vänner flyr med sina djur.

Hundratals djur på flykt

Många mil från kenneln, i Stockholm, befinner sig hundarnas ägare Mariia Benderova. 21-åringen har flytt till Sverige med flera av familjens kennelhundar.

En hund har hon med sig, några är kvar utanför Kharkiv i Ukraina och tre befinner sig i Skåne.

– Jag kan bara ha med mig en liten hund här på grund av boendet. Jag bor hos en värdfamilj så Maria hjälper mig mycket, berättar Mariia Benderova när TT ringer.

Hon tänker försöka stanna i Sverige tills kriget är över – och hundarna får vara i Skåne på obestämd tid.

Sverige är ett mycket bra land att komma till med hundar. Vi har haft lite dokumentationsproblem. Men systemet har hjälpt oss.

Hundratals ukrainska husdjur befinner sig i Sverige. Enligt Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen handlar det främst om hundar och katter.

– Vi går på Migrationsverkets prognoser och i de uppgifter som finns där så hade det i fredags kommit 26 000 flyktingar. Mellan 4 och 10 procent av dem har husdjur, säger hon.

"Nu är de trygga"

Jordbruksverket har upprättat tillfälliga kontrollstationer vid färjelägen vid gränsen för att undersöka så att de ukrainska djuren har rabiesvaccination.
Det djur som inte har kontrollerats där ska undersökas av veterinär så snart det går, understryker Katharina Gielen. Djurets vaccinationsstatus ska visas och djurägaren får om det går visa upp eventuella dokument.

– Nu befinner vi oss verkligen inte i normalfall, man har kanske inte lyckats få med sig dokumentation. Men vi tar uppgifterna, djurägaren kan säga om djuret är vaccinerat, säger Gielen och tillägger att Ukraina sedan tidigare har krav på rabiesvaccination.

Om det inte direkt går att säkerställa att djuret är skyddat mot rabies behöver djuret isoleras.

På Maria Björns kennel är det fullt just nu. Hon kan inte ta emot fler eftersom de tre rottweilerna, med tillstånd från länsstyrelsen, måste hållas strikt isolerade i väntan på provsvar som ska tala om hur deras antikroppar mot rabies ser ut.

– Nu försöker vi bygga upp tryggheten och umgås mycket med dem varje dag. Vi håller till på baksidan, de är isolerade och får inte lämna vår mark.

– Men nu är de här, nu är de trygga.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.