Just den frågan ställde sig normforskaren Pontus Strumling, matematikern Kimmo Eriksson och statistikern Irina Vartanova. Tillsammans tog de fram en modell som kan förutsäga värderingsförändringar över tid och har nu lyckats testa den i praktiken.

– Vår modell visade sig vara avsevärt mycket bättre än andra kända metoder för att förutsäga värderingsutveckling. Det handlar om att förstå vilka mekanismer som ligger bakom moralförändring. Hur uppfattningar förändras beroende på vilka typer av argument som används för och emot. Modellen ger oss en skärpt bild av hur den nära framtidens samhällen kommer att fungera, säger Pontus Strimling i ett pressmeddelande.

I deras rapport, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science, applicerades modellen på värderingsundersökningar från 2018. I USA görs dessa undersökningar löpande och forskarna kunde enkelt jämföra modellens förutsägelser utifrån 2018, gentemot 2020 års undersökning.

– I stort sett alla moralfrågor rör sig i liberal riktning. Vår modell baseras på stora värderingsundersökningar som löpande görs i USA, men vår metod för att analysera argumentdynamik och förutsäga utvecklingen av opinion i så kallade moralfrågor kan användas överallt, säger Pontus Strimling.

Utifrån 2018 års statistik har de modellerat utvecklingen ända fram till 2030 och än så länge verkar modellens profetior falla in med hög precision.

Just barnaga är fortfarande något som accepteras brett i USA, men forskarna menar att normen snabbt kommer marginaliseras där såväl som på andra håll i världen.

Trots att aborträtten ifrågasätts rättsligt i amerikanska rättsfall, kommer uppfattningen om fri abort som individuell rättighet också, tids nog, att dominera framtidens opinioner.

Och även om lika fördelning av föräldraledighet idag inte accepteras av majoriteten i USA, beräknar forskarna att även den opinionen redan inom 15 år vänder till en majoritet för jämlikhet.