I Sundsvall finns, som på många orter, skog nära stadens bebyggelse. Enligt en ny studie behöver den bidra till flera saker: Den ska ge rekreation åt människor och vara en livsmiljö för djur och växter, den ska inte drabbas alltför hårt av bränder och stormar och gärna ge ekonomisk avkastning.
För Sundsvalls kommun är friluftslivet viktigt, liksom en varierad och rik natur för djur- och växtlivet, men man har också haft ett ekonomiskt krav. Går de sakerna att kombinera?

En grupp SLU-forskare, bland annat Torgny Lind vid institutionen för skoglig resurshushållning, har använt en mjukvara som kan beräkna hur skogen ser ut om 50 eller 100 år beroende på hur den sköts. De har tittat på fem olika huvudsakliga inriktningar: Hög ekonomisk avkastning, minskade konsekvenser av bränder och stormar och ökade rekreationsvärden. Dessa kan jämföras med hur kommunen sköter skogarna idag.

Hur ovanlig är en sådan här studie?

– Den är inte jättevanlig, några få kommuner har gjort så långsiktiga analyser. Nu har SLU velat se på till exempel hur skogen kan anpassas för att minska riskerna för och konsekvenserna av brand och stormar. Sundsvall hade stora stormskador för ett antal år sedan.

Dyrare att ta hänsyn

Det blir dyrare för markägaren att att ta andra hänsyn än de ekonomiska. Kommunen får färre träd att sälja och kostnader tillkommer för att ta bort riskträd, rensa stigar och öka hänsynen vid avverkning. En tredjedel av Sundsvalls skog är avsatt för naturvård och ger inga intäkter, men är viktiga för den biologiska mångfalden.

– Värnar man den biologiska mångfalden och inrättar ett naturreservat kan det senare också göra det svårare att kombinera med en säker skog för rekreation. Man kanske inte kan åtgärda träd som blir farliga besökare.
Enligt studien går vinstkrav inte att förena med att gynna sociala och ekologiska värden. Uppmaningen till kommunen är att låta skogen bära sina egna kostnader men slippa andra vinstkrav.

Hur ställer sig kommunen till det?

– Förvaltaren hade svårt att klara avkastningskravet bland annat eftersom 30 procent av skogen blivit naturreservat och att allt större krav ställts på att skogen ska vara trivsam för innevånarna. De visste nog att avkastningskravet inte fungerar när man sköter skogen på de här andra sätten.

Träd kan vara brandfarliga men är viktiga för lek

Äldre skog binder stora mängder kol och skogsbruk som tar hänsyn till sociala värden visar sig ge sådana skogar, så det skogsbruket ger den största kollagringen. Lövträd blir också fler. Gran kan istället vara problematisk nära hus på grund av brandrisken, men gran gör samtidigt att bebyggelse inte syns från skogen, och träden är viktiga för barns lek.

Projektet vill hitta en balans mellan de här ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värdena. Har ni gjort det?

– Kommuner tittar mycket på kolbindning och biologisk mångfald, men tätortsnära skog är mycket värt för rekreationen. Resultatet stämmer nog bra med hur kommunen sett på det här. Avkastningskravet har de redan tagit bort. Att sköta skogen kostar mer, men en beräkning visar att anpassningar till en rekreationsvänligare skog kostar ganska lite. I Sundsvalls fall kan ett av en innevånare kosta tio kronor – folk blir mer nöjda och det är billigt jämfört med mycket annat.