Under onsdagen diskuterades bland annat problematiken med våld mot kvinnor i politiken.  Våld har länge används systematiskt för att tysta kvinnor som politiska aktörer – och utesluta dem från det politiska livet. Detta enligt Reem Alsalem, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor.

Sima Bahous, VD vid UN Woman förklarade under torsdagen hur kvinnokonventionens efterlevnad är grundläggande för att FN:s medlemsländer ska nå de globala målen i Agenda 2030.

“Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser”, enligt regeringen.

– Först när kvinnor är säkra från våld och ansvar för brott säkerställs kommer vi att få ett rättvisare, mer inkluderande och lyhört beslutsfattande. Först då kommer vi att kunna göra framsteg när det gäller Agenda 2030.
Även kvinnors situation i Afghanistan diskuterades tidigare i veckan.

Sedan Kabul föll i augusti 2021 har talibanerna kränkt kvinnor och flickors grundläggande frihet och rättigheter, där civilsamhällets ledare är särskilt utsatta. De senaste uppgifterna från FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan, UNAMA, avslöjar en eskalering av utomrättsliga mord, försvinnanden av tidigare regeringsanställda och internering av kvinnorättsaktivister och journalister.

– Kvinnors och flickors rättigheter har förvärrats, och Afghanistan står inför en desperat, humanitär och ekonomisk kris. Och att det finns en allvarlig matosäkerhet, sa hon.
– Det är så svårt att föreställa sig hur mycket som har förändrats för så många på så kort tid. Där det en gång fanns hopp med kvinnor som spelar en central roll i samhället, finns det nu hunger, fattigdom och våld, sade Sophie, grevinna av Wessex från Storbritannien, i sitt öppningstal.

Internationellt feministiskt journalistnätverk

I samband med CSW lanserar nu ett internationellt nätverk för journalister med genusperspektiv, RIPVG, kampanjen “Jämställdhet och genus i medierna”.

Enligt organisationen är efterlevnaden av kapitel J om kvinnors medverkan i medier lägst av de mål som slogs fast i kvinnokonventionens handlingsplan 1995. Målen i kapitlet är “att öka kvinnors tillgång till och medverkan i medier och ny teknologi, samt främja balanserade och icke-stereotypa skildringar”.

Syftet med kampanjen är att uppmärksamma CSW:s deltagare om att mycket återstår att göra angående kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalistik.

De betonar även “vikten av att skydda kvinnors rätt till yttrandefrihet och en balanserad representation i alla medier och på alla kommunikationsplattformar, för att jämställdhet ska kunna uppnås.”

Journalistnätverk med genusperspektiv i Argentina, Brasilien, Katalonien, Chile, Colombia och Mexiko har tagit fram rekommendationer för att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter inom kommunikation och journalitisk. Dessa rekommendationer är riktade till regeringar, media, akademi, kommunikatörer och journalister och techföretag inom FN.

Bland annat vill de se utrymmen garanterat fria från våld och sexuella trakasserier – särskilt på internet – mot kvinnliga journalister och kommunikatörer baserat på kön eller sexuell läggning. Samt etablera en politik av nolltolerans mot alla uttryck för våld som begås av kollegor, chefer och källor.

“Det internationella nätverket för journalister med ett genusperspektiv uppmanar regeringar, medier, akademi och teck-företag att implementera en jämställdhetsagenda.”