Enligt Naturskyddsföreningen står matsvinn för åtta till tio procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen. I Sverige är det hushållen som står för den största delen av matsvinnet, men även butiker, restauranger och grossister producerar matsvinn, något som Filip Lundin inriktat sig på.

Filip Lundin prisas för frysta matlådor gjorda på räddade råvaror från livsmedelshandeln. Projektet utvecklades under coronakrisen, som drev Filip Lundin till att tänka ytterligare ett steg kring hans restaurang Sopköket, vars koncept bygger på att minska matsvinnet. 
 
– De frysta matlådorna är gjorda på råvaror som vi har räddat från butiker och sedan ska de frysta maträtterna säljas i samma butik som råvarorna kommer ifrån, säger Filip Lundin.   
 
De frysta matlådorna är lagade på räddade råvaror från ett tiotal olika samarbetspartners i Stockholm, både butiker och grossister. Det rör sig om stora mängder räddade råvaror. Till exempel tar Sopköket emot hela två ton råvaror i månaden från en av butikerna. Råvarorna omvandlas sedan till allt från dagens soppa, grytor och pastasåser. 
 
Förutom att säljas i matbutiker kommer matlådorna att hittas i frysdisken på restaurangen Sopköket samt genom e-handel som kommer lanseras under våren.

Innovationsstöd

Vinnarna får möjlighet att utveckla sina idéer med hjälp av innovationsstöd under våren 2022. Under sex månader får pristagarna ett skräddarsytt coaching-program utformat för att passa just deras verksamheter, ett innovationsprogram som syftar till att öka takten på omställningen till cirkulär ekonomi inom restaurangnäringen.
 
– Det är tunga företag som står bakom 100% Cirkulärt, det känns väldigt spännande och bra att man har branschen med sig, säger Filip Lundin.

Kriterierna för att vinna 100% Cirkulärt är att idén ska vara relevant för FN:s globala hållbarhetsmål, vara skalbar och mätbar samt ha stor potential att få effekt och sprida sig för att i ett större perspektiv påverka restaurangbranschen, konsumentvärderingar och matsystemet.

– Vinnarna är exempel på idéer som konkret kan göra stor skillnad för omställningen till ett sundare matsystem, både på restaurang och i hemmen. Det som gör juryns arbete så spännande, är att restaurangbranschen bara börjat förstå sin potential som idéspruta för att lösa globala matutmaningar, säger Per Styregård, juryns ordförande, i ett pressmeddelande.

Helhetsgrepp om resursslöseriet

Utan någon erfarenhet från restaurangbranschen, men med ett stort driv och engagemang för hållbarhet grundade Filip Lundin Sopköket år 2015. Han ser resursslöseriet inom långt fler områden och tar ett helhetsgrepp om det.

– Sopköket har tre huvudfokus: Minska matsvinnet, skapa jobbtillfällen för folk i utanförskap samt skänka mat till behövande på månadsbasis. 
 
Utöver det tar Sopköket hand om outnyttjade resurser i form av second hand uniformer, köksutrustning, möbler och växter. All deras leverans sker med cykelbud eller elbil. Företaget har även en nollvision om matrester efter deras catering event, vilket möjliggörs genom att till exempel erbjuda doggy bags.

– Via vår verksamhet vill vi vara med och påskynda omställningen från ett linjärt slit och släng samhälle till att börja tänka cirkulärt och värna om de resurser som redan finns på jorden, samt ge dem så många livslängder som möjligt, säger Filip Lundin.  
 
Utöver Filip Lundin har även Klara Hansson, stadsbonde i Göteborg, och Carolina Härdh, som gör inredning av matsvinn, tilldelats priset i år.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.