Andersson presenterade en ommöblerad regering med 22 ministrar. Av dem är över en tredjedel helt nya.
Statsministern anser att hon nått en balans mellan nya namn och erfarenhet.

– Det här är en regering som kommer att få jobba. Så passa på att ta fina bilder nu, för så här pigga får ni inte se dem igen, sade Magdalena Andersson till fotograferna i riksdagen.

– Jag har valt ministrar som är redo att göra det som krävs och redo att göra jobbet. Det har varit viktigast för mig.

Mest väntade valet är att tidigare inrikesminister Mikael Damberg blir ny finansminister.

Gör comeback

Dambergs jobb som inrikesminister tar justitieminister Morgan Johansson över. En annan ministerveteran, Anders Ygeman, lämnar jobbet som energiminister och blir istället migrations-, integrations- och idrottsminister.

Även högskoleministern Mathilda Ernkrans får byta jobb och blir biståndsminister.

Annika Strandhäll gör comeback i regeringen och blir miljö- och klimatminister. Hon har tidigare varit socialminister och den senaste tiden ordförande för S-kvinnor.

Nya namn för kultur och skola

Av de åtta helt nya namnen har Andersson rekryterat två utanför politiken.
Det ena är den nya kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Hon har fram till nu varit generalsekreterare för Sveriges Museer och har också varit vd för Tidningsutgivarna.

– Yttrandefriheten är allvarligt hotad i världen, i Europa och i Sverige. Vi ska värna public service. Det är allvar nu, säger hon.

Det andra är nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom, känd från tv-serien ”Rektorerna” där hon vände dåliga skolresultat i Ronnaskolan i Södertälje.

Hon understryker att alla barn ska rustas med de kunskaper de behöver oavsett bakgrund.

–Om vi ska lyckas med detta, så måste samhället ta kontrollen över skolan. Då ska varje elevs rätt till kunskap vara i fokus. Inte börskurser eller religiös påverkan, säger Axelsson Kihlblom.

Anna Ekström är fortsatt utbildningsminister, men har i fortsättningen bara hand om högskolor, universitet, forskning och annan vuxenutbildning.

"Häftiga samtal"

De andra sex nya namnen har alla erfarenhet från politiken. Mest känd är förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson som blir näringsminister.

Två av de nya namnen är hämtade från riksdagen. Ida Karkiainen, blir civilminister och regeringens yngsta statsråd med sina 33 år. Anna-Caren Sätherberg blir ny landsbygdsminister. Hon är från Åre och har haft titeln bartender på valsedeln.

Från EU-parlamentet har Magdalena Andersson hämtat Johan Danielsson som ny bostadsminister. Han har även en facklig bakgrund.

Kommunalrådet Khashayar Farmanbar blir ny energi- och digitaliseringsminister.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.