Under statskuppen i Mali förra året dödades minst 18 demonstranter. Nu kräver Amnesty att myndigheterna reder ut vad som hände, och att de skyldiga ställs till svars.
I rapporten ‘Killed, wounded, and forgotten? Accountability for the killings during demonstrations and the coup in Mali’ utreder Amnesty dödsfallen och skadorna som uppstod i samband med de regeringskritiska demonstrationerna i Mali mellan maj och augusti 2020.
— Myndigheterna i Mali måste visa beslutsamhet när det gäller att bekämpa straffrihet. Ett första steg är att erkänna att de här dödsfallen har ägt rum. De som utsatts för olagligt våldsanvändande, och deras anhöriga, har rätt till sanningen om vad som hänt, och till rättvisa och kompensation, säger Ami Hedenborg, talesperson Amnesty Sverige i ett pressmeddelande.
Rapporten dokumenterar bland annat hur fyra personer dödades av skottskador den 18 augusti, dagen då kuppen skedde, vilket säger emot militärens uttalande om en kupp utan blodspillan.
Kräver kompensation för offren
Rapporten baseras på intervjuer med bland annat offer, släktingar till de som drabbats, journalister samt representanter från civilsamhället och rättsväsendet.
— Övergångsmyndigheterna måste säkerställa rättvisa, sanning och kompensation för offren och deras anhöriga genom att utföra oberoende och opartiska utredningar gällande alla fall av användandet av dödligt och överdrivet våld under förra årets protester, säger Samira Daoud, chef för Amnesty Internationals avdelning för Väst- och Centralafrika.
"Ingen revolutionerande förändring"
Nästa år går Mali till val som följd av kuppen 2020. Då finns det stor risk att landet fortsätter i samma gamla mönster – löften om förändring som aldrig blir av och en uppretad befolkning som lägger grunden till en ny militärkupp. Det menar Jasper Bjarnesen, antropolog och forskare, i en intervju i TT.
– Det kommer nog inte bli någon revolutionerande förändring, det är fortfarande samma politiska elit som i olika konstellationer sitter kvar vid makten. Men man kan hoppas på politiska reformer som leder till mer effektiva insatser mot jihadistgrupperna. Även om det ser väldigt illa ut just nu kan det inge hopp om någon slags förändring, säger Bjarnesen.
Specialförband från Sverige
Efter bland annat förvärrat jihadistiskt våld och en statskupp 2013 har flera internationella militärinsatser byggts upp i landet.
Opération Barkhane leds av Frankrike, och har som huvudsyfte att bekämpa extremislamister i Sahel. Barkhane har nu byggts ut med Task Force Takuba, som ska innehålla specialförband från bland annat Sverige.
Liksom i flera andra västafrikanska länder bygger motsättningarna i Mali mycket på kulturella och sociala skillnader mellan folkgrupper i norr respektive söder, enligt TT.
