Ju mer vi vaccinerar, desto större blir risken att motståndskraftiga varianter växer sig starka och smiter undan. Professor Matti Sällberg tror dock att coronaviruset sitter fast i något av en rävsax.
Både Pfizer-Biontechs och Astra Zenecas vaccin ska ges med två doser med tre till fyra veckors mellanrum. Men på grund av den snabba smittspridningen i Storbritannien just nu, har myndigheterna där bestämt sig för att förskjuta den andra dosen till efter tolv veckor i stället, så att fler ska hinna få ett någorlunda skydd.
En nackdel med denna strategi är dock att den kan leda till ”escaped mutant”, det vill säga en eller flera varianter som vaccinet inte biter på. Det är ett fenomen som kan uppstå i samband med vaccinationer, att vaccineringen i sig resulterar i att mer motståndskraftiga varianter växer sig starkare.
– Ofta har de mutationer som kan uppstå, redan uppstått. Om det sedan blir rätt selektivt tryck, exempelvis genom en vaccinering, då kan de här varianterna få genomslag, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.
Viruset sitter fast
– Men väldigt ofta är det så att de mutationer som är till för att undvika vårt immunförsvar, har en negativ effekt på viruset. Annars skulle dessa varianter redan ha uppstått, eftersom virus alltid följer minsta motståndets lag. Det här viruset har härjat fritt över hela jorden i ett helt år nu, vilket innebär att det nog redan har funnit sin optimala form.
Matti Sällberg beskriver det hela som en katt och råtta-lek mellan viruset och dess förmåga att undvika vårt immunförsvar och dess förmåga att infektera våra celler.
– Det sitter fast mellan ”a rock and a hard place” skulle man kunna säga, med immunsystemet på ena sidan och bindningen till cellerna på den andra. Om den muterar för mycket kanske den undviker immunförsvaret, men då binder den kanske sämre till våra celler, och vice versa. Frågan är hur det här racet kommer att se ut och det vet vi inte ännu.
Krävs omfattande mutationer
Hittills är det framför allt två varianter som har oroat forskarna. Dels den som kommer från Storbritannien, dels den som påstås ha sitt ursprung i Sydafrika.
Men enligt Matti Sällberg tyder dock det mesta på att de antikroppar man får efter en vaccination fungerar på de här och de andra varianter som hittills finns beskrivna.
– Om det uppstår andra mutationer, vet vi inte hur det kan bli. Men det är viktigt att komma ihåg att virus både måste mutera för att undvika våra antikroppar och T-celler för att vaccinet ska bli verkningslöst, och det innebär sannolikt att viruset måste genomgå omfattande mutationer. Det är därför det är så viktigt att vi har koll på och övervakar alla de varianter som uppstår. Det här viruset överraskar oss hela tiden, säger Matti Sällberg.
Ingen flockimmunitet i år
Till och med den 10 januari hade cirka 80 000 personer i Sverige vaccinerats mot covid-19, skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande. Men eftersom det saknas uppgifter från tre regioner för vecka 1, är siffran egentligen större än så, rapporterar myndigheten.
Men någon flockimmunitet är inte att räkna med i år – och världen får leva med restriktioner och smittskyddsåtgärder ett bra tag till, meddelar WHO.
Skälet är att det tar tid att producera och administrera vaccinet i tillräckligt hög grad för att bromsa smittspridningen.
