Radar

En av tio har sålt julklappar vidare

Redan på julaftons morgon började oönskade julklappar att läggas ut på Blocket.

Trots pandemin verkar svenskarna ha köpt julklappar för över 2 700 kronor per person. Men en hel del av klapparna ges eller säljs snabbt till någon annan.

2 759 kronor planerade den genomsnittlige svensken att lägga på julklappar i år. Detta enligt en undersökning från webbplatsen Blocket och Kantar Sifo.

Undersökningen visar också att sju av tio svenskar någon gång har fått en julklapp som de inte ville ha. En av tio har någon gång sålt en julklapp vidare och hela 14 procent har gett bort en till någon annan.

Under mellandagarna säljs begagnade varor för runt 100 miljoner kronor på Blocket, enligt ett pressmeddelande. Flest annonser brukar läggas ut den 26 december. Men redan på julaftons morgon började oönskade julklappar att läggas ut på sajten.

–Anledningen till att en julklapp är oönskad kan vara många. Då är det tur för både plånboken och miljön att begagnatmarknaden finns – här skonar vi planeten från prylsvinn, säger Tero Marjamäki, kommunikationschef på Blocket, i pressmeddelandet.

Mer om studien

Har du någon gång fått en julklapp som du inte uppskattat?

Ja, 70 procent
Nej, 16 procent
Tveksam, vet ej, 14 procent

Har du någon gång sålt eller försökt sälja en julklapp du fått?

Ja, jag har sålt, 10 procent
Ja, jag har försökt sälja, 2 procent
Nej, det har jag inte, men jag har övervägt det, 11 procent
Nej, men jag har gett bort en julklapp i gåva till någon annan, 14 procent
Nej, det har jag inte gjort, 57 procent
Tveksam, vet ej, 6 procent

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade webbpanel. 1 010 svar samlades in bland den svenska allmänheten från 18–79 år under tidsperioden 29 oktober till 6 november. 
Källa: Blocket

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.