Elektronik är känt för att orsaka miljöproblem i flera led. Att återanvända istället för att göra nytt ger därför flera fördelar. I en studie har IVL Svenska miljöinstitutet och återbruksföretaget Inrego tittat specifikt på vilka besparingar som återbruk ger i form av koldioxidutsläpp.
I studien har man tittat på ett antal vanliga IT-produkter, från mindre saker som telefonladdare och RAM-minne för en dator till större datorskärmar och skrivare. Miljövinsten räknas i det material och den energi som skulle använts för tillverkning av en ny produkt, plus transporter och avfallshantering, som uteblir.
Däremot blir det en viss miljöbelastning av de transporter och eventuell uppfräschning och lagning som uppstår när en produkt återbrukas och skickas till en ny användare. De här delarna blir plus och minus i de uträkningar som man använt i studien för att få fram klimatvinsten för de olika IT-produkterna som återbrukas.
Exempelvis ger en bärbar dator som återanvänds en genomsnittlig besparing på 280 kg koldioxid, en skärm för en dator ger 470 kg i besparing och en smart telefon 55 kg.
– Det är intressant att skärmar har så stor påverkan jämfört med datorer. Speciellt eftersom skärmar ofta är långlivade och vanligtvis även kompatibla med både nya och gamla datorer. Så där finns verkligen en stor besparingspotential vad gäller klimatutsläpp, som många företag kanske inte ser och utnyttjar i dagsläget eftersom nya skärmar är relativt billiga att köpa, säger rapportförfattaren Jonatan Wranne i ett pressmeddelande.
"Hoppas på en standard"
Siffrorna bygger på att återbruket sker inom Sverige, att det leder till att en ny produkt inte tillverkas, och att den nya produkten som undviks skulle ha tillverkats i Asien.
Författarna skriver att databasen är tänkt att användas enbart för ett begränsat område, i detta fallet klimatfördelar för IT-produkter, men menar att liknande jämförelser kan göras för andra miljöaspekter och produkter. Studien består därför också av en beskrivning för hur man kan göra andra databaser.
– Vi hoppas detta blir en standard för den här typen av beräkningar som alla i branschen kan använda sig av, säger Erik Pettersson, miljöchef på Inrego.
Transport och tillverkning
De skriver också i rapporten att de använder orden ”miljöfördel” och ”klimatfördel” men att det egentligen kanske bör står ”miljöpåverkan” eller ”klimatpåverkan” eftersom det beror på exempelvis hur lång transporten av den återbrukade produkten blir till en ny användare. Om den transporten är väldigt lång kan den totala klimatpåverkan bli negativ.
Över 95 procent av klimatbesparingen uppstår dock av att man undviker tillverkningen av en ny produkt.
– Tanken är att databasen ska kunna användas av företag som vill beräkna klimatfördelar med återbruket åt sina kunder. Den kan också användas av organisationer som vill mäta och se hur de kan minska sin klimatpåverkan genom att återbruka IT-produkter, säger Karin Sanne på IVL Svenska Miljöinstitutet, i pressmeddelandet.
