– Vi har ingen tid att förlora, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres när han invigde FN:s klimattoppmöte i Madrid.
Han uppmanade de största utsläpparna i världen att anstränga sig mer.
FN-chefen uttryckte frustration över att det går så långsamt att minska utsläppen av växthusgaser. Särskilt frustrerad är han över att de stora utsläpparna i världen inte gör tillräckligt.
– Utan fullt engagemang från de största utsläpparna kommer alla våra ansträngningar att undermineras, sa han inför delegater från nära 200 länder.
En rad regeringschefer fanns på plats på invigningen, men flera tungviktare som exempelvis Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel saknades. Inte heller statsminister Stefan Löfven (S) var där.
Däremot deltog EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen, som har lovat ”en grön giv”. Hon vill höja EU:s klimatambitioner och ska nästa vecka presentera nya klimatförslag.
Höjda ambitioner
Ett 70-tal länder har ställt sig bakom målet att vara klimatneutrala till 2050. Men Guterres vill att fler G20-länder, som står för tre fjärdedelar av de globala utsläppen, ska ansluta sig.
– De största utsläpparna måste göra mer, sa Guterres.
Till de största utsläpparna i världen hör Kina, USA, Indien, EU, Japan och Ryssland.
När årets upplaga av FN:s klimatmöte – COP25 – nu drar i gång är det inte mycket som går åt rätt håll. Koldioxidutsläppen minskar inte och fortfarande görs stora investeringar i kolkraft. Ska länderna uppnå målet om att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader – och helst 1,5 grad – måste rejäla insatser göras.
Trots att inga nya klimatmål ska förhandlas fram på mötet kommer trycket utifrån vara hårt på att världens regeringar visar upp en starkare vilja att minska utsläppen.
I fredags demonstrerade unga människor över hela världen för klimatet. De kräver att regeringar och politiker ska hålla vad de lovade när de enades om Parisavtalet för snart fyra år sedan.
Klimatdiplomati
Men det är först nästa år som länderna måste leverera sina skärpta, nationella klimatplaner. I Madrid handlar förhandlingarna till stor del om regler och detaljer för att länderna praktiskt ska kunna genomföra Parisavtalet. På förhand ser det ut som att den knivigaste frågan blir att komma överens om regler för utsläppshandel mellan länder.
En annan komplicerad fråga gäller hur skador på grund av klimatförändringar ska hanteras.
Men utanför förhandlingsrummen väntas diplomati och diskussioner pågå för att få länderna att höja sina klimatambitioner, om inte förr så i sina klimatplaner för 2020.
Klimattoppmötet i Madrid
Den 2–13 december pågår FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som hastigt tog över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.
Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar. Under första veckan är det främst tjänstemän som förhandlar, under andra veckan anländer ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Sverige förhandlar inte som enskilt land, utan genom EU.
Den formella agendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder ska beslutas (artikel 6) och en översyn ska göras av hur skador och förluster till följd av klimatförändringarna hanteras.
Andra frågor som lyfts fram är havsfrågor och jämställdhet. Dessutom pågår mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltar.
Källa: Regeringen, COP25
