Allt omkring oss innehåller kemikalier. Prylarna runt omkring oss – i våra hem, på våra arbetsplatser, ja, överallt egentligen – släpper hela tiden ifrån sig låga doser av giftiga ämnen. Men ämnena riskbedöms nästan alltid en och en, trots att risken med blandningen många gånger är större än varje kemikalie för sig.

All kemikalielagstiftning bör därför ta hänsyn till kombinationseffekterna, även kallade ”cocktaileffekterna”. Det slås fast i utredningen Framtidens kemikaliekontroll som nu lämnats till regeringen.

– Användningen av kemikalier har i volym räknat ökat ungefär 400 gånger sedan 30-talet. Man kan säga att flödet av varor är som ett flöde av kemikalier. Exponeringen vi utsätts för i dag är högre än någonsin, säger regeringens särskilda utredare Christina Rudén.

Allvarliga konsekvenser

Den blandning av kemikalier som vi människor dagligen utsätts för har grovt underskattats, vilket också tunga rapporter de senaste veckorna har visat, menar hon.

– Fertiliteten minskar och barn får lägre IQ. Bara en sådan effekt kan vara väldigt allvarlig på en samhällsekonomisk nivå. Kemikalier har också pekats ut till en av de viktigaste faktorerna till att vi tappar biodiversitet (biologisk mångfald), vilket är otroligt allvarligt både för planeten och för oss.

Hormonstörande kemikalier finns i kläder, möbler, matförpackningar och elektronikartiklar, vilket kan leda till hormonrelaterade cancerformer som bröstcancer och prostatacancer. Även infertilitet, inlärningssvårigheter, fetma och diabetes är hälsoproblem och sjukdomar som alla kunnat kopplas till exponering av hormonstörande kemikalier.

Yttersta ansvaret hos industrin

I dagsläget finns 22 000 industrikemikalier, av vilka 200 identifierats som särskilt farliga. Men det kan enligt Christina Rudén röra sig om betydligt fler. Det yttersta ansvaret har industrin, men ansvaret ligger även hos myndigheterna att granska den, och hos lagstiftarna som bestämmer vad som är en acceptabel exponering, och hur kemikaliekontrollen ska göras.

– Som konsumenter gillar vi de coola tekniska egenskaperna som prylar har, som nonstick-stekpannor eller goretex-skor. Det låter toppen i marknadsföringen, men vi får aldrig information om vilken kemikalie som gör det där häftiga och vilka eventuella biverkningar det har. Den informationen får vi om läkemedel men inte om våra prylar.

Elva förslag

I utredningen ges elva konkreta förslag på hur kemikaliekontrollen kan förbättras. Ett av dem som snabbt skulle få effekt är förslaget om en så kallad fördelningsfaktor på tio procent.

– I stället för att kemikalier tillåts släppas ut hela vägen upp till vad som anses säkert för den enskilda kemikalien, så säger vi att det ska vara tio procent av vad som anses säkert. På så sätt tar vi i alla fall lite höjd för att det finns andra kemikalier som uppstår tillsammans. Men ska man ta ett helhetsgrepp på kombinationen av kemikalier är det väldigt mycket mer som behöver göras, säger Christina Rudén.

"Bra första steg"

Många av de förslag som nu föreslås har Naturskyddsföreningen arbetat för i över 15 år. Samtidigt som förslagen välkomnas pekar organisationen på att ytterligare insatser kommer att krävas.

– Det är ett bra första steg, men vi tycker att man ska gå ännu längre så småningom. Exempelvis kommer man inte undan det faktum att vissa ämnen är svårnedbrytbara och halterna byggs upp under väldigt lång tid i miljön, vilket innebär att vi förr eller senare når upp till de här gränsvärdena vi satt även om de sänks till tio procent, säger Kristina Volkova Hellström, doktor i biologi och sakkunnig på Naturskyddsföreningens miljögiftsavdelning.

– Vi tycker också att man ska våga förbjuda neurotoxiska och hormonstörande ämnen som har oönskade egenskaper.