Anhöriga till utlandsfödda dementa tar inte del av samhällets stöd i samma utsträckning som anhöriga till inrikesfödda. Det blir mindre av allt – dagverksamhet, korttidsboende och anhörigutbildning – enligt en ny studie.
– Vi kan se att språket är en viktig del, säger Josephine Sörenson, projektledare på Migrationsskolan inom Region Skåne.
– Om du inte förstår vad anhörigstöd är, så är det väldigt svårt att tacka ja.
Migrationsskolan har gjort en enkätundersökning bland 322 anhöriga till dementa i Skåne, rapporterar P4 Malmöhus. Ungefär en femtedel av dem är anhöriga till en person som är född utanför Sverige.
Medan 38 procent av dem som är anhöriga till en svenskfödd person med demens hade deltagit i gruppsamtal, var det bara 22 procent av anhöriga till utrikesfödda dementa som gjort detta.
Samma skillnader finns när det gäller utbildning, avlastning i hemmet, hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende.
Nationell kartläggning
Att situationen är likartad i hela Sverige visade den nationella kartläggning som Migrationsskolan genomförde för drygt tre år sedan utifrån data om 58 000 personer med kognitiv sjukdom.
Skillnader mellan in- och utrikesfödda finns inte bara när det gäller stöd till anhöriga, utan även vilken vård dementa personer får.
Vi kunde se att utrikesfödda får antipsykosläkemedel i högre utsträckning, vilket är anmärkningsvärt. Socialstyrelsen säger i sina nationella riktlinjer att man ska minska den förskrivningen. Samtidigt får en mindre andel av de utrikesfödda demensspecifika läkemedel än inrikesfödda, säger Josephine Sörenson.
Utredningar filmas
I ett annat projekt har kognitiva utredningar filmats under två års tid. Resultatet kommer att presenteras under hösten.
Där kan vi se hur de kognitiva utredningarna påverkas av att det är en tolk med i rummet, det kan påverka vilken diagnos du får, den efterföljande vården och stödet. Så språk är en jätteviktig del.
Nu ska Migrationsskolan i samarbete med tio skånska kommuner utarbeta metoder för att göra anhörigstödet mer tillgängligt. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att se till att patienter och anhöriga verkligen förstår den information som ges, påpekar Josephine Sörenson.
Vi behöver förhålla oss till att en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund.
Rapporten
Enkätsvar tyder på att utrikesfödda dementa i högre utsträckning bor på särskilt boende än inrikesfödda dementa, vilket enligt en ny rapport kan bero på att de ofta kommer i kontakt med vården i ett senare skede av demenssjukdomen än inrikesfödda.
Anhöriga till utrikesfödda dementa har i mindre utsträckning deltagit i gruppsamtal och utbildningar. Dagverksamhet och korttidsboende används också i mindre grad av utrikesfödda.
Studien har genomförts av Migrationsskolan, Region Skåne. Den baseras på enkätsvar från 322 anhöriga till dementa, som har kontaktas via demenssjuksköterskor och annan personal. Svarsfrekvensen är inte angiven.
I Sverige har cirka 150 000 människor någon form av kognitiv sjukdom. Antalet insjuknade per år beräknas till mellan 20 000 och 25 000 personer.
Källa: Migrationsskolan, Region Skåne, rapport 2019:1
