Sommaren är äntligen här, men många jagas nog av minnet från förra årets värmebölja. Inte en droppe regn, torka i skog och mark och 25 000 hektar som stod i lågor. Men i år ser förutsättningarna bättre ut.
Hur stor är risken att sommaren bjuder på den typen av extremväder som vi hade i fjol?
– Maj förra året var väldigt torr och på sina håll var det upp mot sex grader varmare än normalt. På många håll var det även likadant i juni, och framåt juli var det varmare än normalt och extremt torrt i hela landet. Det var också då skogsbränderna drog i gång.
– I år har maj varit kallare och blötare, på sina håll mer än normalt. Generellt skulle jag nog säga att utsikterna ser bättre ut. Men man ska komma ihåg att det snabbt kan dra åt andra hållet om vi får en längre period med torrare väder, säger Max Lindberg Stoltz, meteorolog vid SMHI.
Hur väl rustade är vi egentligen inför sommaren?
– Beredskapen är mycket starkare än förra året. Bland annat har vi infört en ny nationell förmåga att bekämpa skogsbränder från luften, förstärkt samordningen av frivilliga och internationella samarbeten och förmågan att ge stöd till aktörer att samverka och leda. Vi har även utökat antalet skogsbrandsdepåer från 15 till 24 som kan återställas snabbare, säger Anneli Bergholm Söder, chef för den operativa avdelningen vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Klarar Sverige ännu en sommar av skogsbränder?
– Så extremt torrt som det var förra sommaren är det inget land som klarar ensamt. Vi fick ett massivt stöd av EU där vi genomförde den hittills största gemensamma europeiska insatsen. Vi är mycket mer förberedda i år och tillsammans med aktörerna kommer vi att kunna möta liknande eller ännu mer intensiva bränder än vad vi gjorde förra sommaren. Dessutom har vi tillsammans med räddningstjänsterna en överenskommelse om att jobba mycket mer proaktivt så vi hoppas kunna förebygga en hel del bränder, säger Anneli Bergholm Söder.
Vad kan allmänheten tänka på i sommar?
– Man ska tänka på att vara aktsam och att alltid rapportera om man ser en fara. Det är alltid viktigt att vara försiktig vid eldning och att ha koll på eldningsförbud. Just nu har vi också låga grundvattennivåer och hittills i år har vi haft väldigt lite nederbörd. Det är därför oerhört viktigt att vara sparsam med vårt vatten. I Sverige är många bortskämda med att ha fri tillgång till vatten, men det kan snabbt förändras, säger Anneli Bergholm Söder.
Hur känner skogsägarna inför årets sommar?
– Det har varit fuktigare under maj, det gör att det ser lite bättre ut. Som skogsägare är man oftast försäkrad mot bränder, men efter bränderna har de flesta fått en ännu större förståelse för att försäkringar behövs. Det har också gjorts ett stort jobb med att förbereda och hitta arbetsformer som förbereder oss om det nu skulle bära i väg och blir torrt och varmt igen. Men det känns som att flera instanser i samhället har hittat en form att organisera sig på för att liknande saker inte ska kunna hända, säger Sven-Erik Hammar, avgående ordförande i LRF Skogsägarna.
Finns det någon extra viktig lärdom ni tar med er från förra sommaren?
– Branschen har dragit många lärdomar av de stora bränderna. En förändring vi genomfört efter branden i Västmanland 2014 är att vi ser till att inte köra skogsmaskiner när risken är för hög. Det har fått stor effekt, nästan ingen av bränderna i fjol startades av skogsmaskiner. Den viktigaste lärdomen är nog att vi inte kan vara så långsamma som vid bränderna 2014, för då bär det snabbt i väg. Samordningen med lokalsamhället fungerade inte riktigt så bra som den hade kunnat, säger Sven-Erik Hammar.
Hur stort ansvar har allmänheten när det gäller att förebygga just bränder?
– De flesta bränderna startar på grund av att någon har varit slarvig med att släcka en eld. Är det hög risk måste man vara försiktig, är det rentav eldningsförbud ska man låta bli. Den kunskapen måste den breda allmänheten ha. Att butiker slutar sälja engångsgrillar är en bra åtgärd, det påminner om det egna stora ansvaret alla har, säger Sven-Erik Hammar.
Skogsbränderna 2018
Det extrema vädret förra sommaren medförde svår torka och ledde till de allvarligaste skogsbränderna som hittills drabbat Sverige.
2018 års skogsbrandssäsong var exceptionell, med extrem brandrisk i nästan hela landet och många svårsläckta bränder. I juli drabbades Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppskattat den totala brandytan till 25 000 hektar.
Till de största bränderna hörde de i Fågelsjö/Lillåsen i Jämtland, Kårböle i Hälsingland och Trängslet i Dalarna.
Totalt skickades 303 brandmän och 85 fordon från fem EU-länder till Sverige. Det är den största samlade brandbekämpningsinsatsen i EU:s historia.
Myndigheter, räddningspersonal och frivilliga arbetade intensivt under flera veckor för att få bränderna under kontroll. Sverige fick hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal. Störst resurser skickade Polen – 139 personer och 44 fordon. Från Frankrike kom 60 personer, och Tyskland bistod med 53 personer och 13 fordon.
Sex brandbekämpningsflyg – två var från Frankrike, Italien och Portugal – skickades också. De genomförde sammanlagt 71 flyguppdrag.
Även helikoptrar kom hit – fem från Tyskland, en från Litauen och åtta från Norge. Dessa genomförde 83 flyguppdrag.
Den höga brandrisken omfattade nästan hela landet, från maj till augusti, med undantag för några nedgångar. Skogsbrandflyget, som flyger över skogarna för att lokalisera bränder, upptäckte över 500 bränder under sommaren – en normal sommar är siffran runt 100.
Källa: MSB