Nu får det vara slut med klädkoder som kräver att japanska kvinnor bär högklackade skor på jobbet. Det virala uppropet #KuToo har hittills fått nästan 20 000 kvinnor att sätta ner foten och skriva under för bekväma skor.
#KuToo-kampanjen, en lek med de japanska orden för ”sko” och ”smärta”, skapades av skådespelaren och skribenten Yumi Ishikawa sedan hon tvingats att bära högklackat för ett jobb på en begravningsbyrå. Gensvaret var stort och i måndags lämnades underskrifterna till hälsodepartementet, som säger att man ska titta på det, men har i övrigt inte kommenterat.
Ishikawa listar nackdelarna med högklackade skor – de kan ge liktornar, blåsor och ryggont och gör det svårt att röra sig. Hon påpekar att män inte har samma krav på sig. Uppropet vill se ett slut på könsdiskrimineringen och ”göra det lättare för alla att arbeta utan onödiga påfrestningar”.
Tidigare har manliga anställda förväntats bära slips, men det har ändrats sedan regeringens ”cool biz”-kampanj 2005 för att få företagen att dra ner på luftkonditioneringen och spara elektricitet. I dag går många affärsmän och regeringstjänstemän utan slips.
2016 lanserade brittiska Nicola Thorp en liknande kampanj i Storbritannien sedan hon skickats hem från jobbet när hon vägrat ha högklackat. Brittiska regeringen avvisade dock en lagändring som skulle förbjuda arbetsgivare att kräva höga klackar för kvinnliga anställda.
Höga klackar i historien
Under antiken använde greker, romare och etrusker så kallade styltskor med sulor av trä eller kork.
Höga klackar blev mode i Europa på 1600-talet när äventyrarna Anthony och Robert Shirlu återvände från Persien i högklackade ridstövlar.
Redan på 1400-talet bar europeiska överklasskvinnor styltskor. Men i takt med att de lägre klasserna fick upp ögonen för platåskorna blev överklassdamerna tvungna att höja sig ytterligare över mängden och till slut var platåerna över en halv meter höga, och ganska opraktiska. Höga klackar blev en välkommen ersättare.
Sedan upprepas historien, även de lägre klasserna börjar med högklackat och klackarna blev högre och högre. I mitten av 1600-talet var de så höga att de var svåra att arbeta i och blev därmed ett kännetecken för överklassen.
I början av 1730-talet försvinner de höga klackarna från herrmodet och blir under franska revolutionen en symbol för den avskydda aristokratin.
I mitten av 1800-talet började högklackade skor på kvinnor ses i ett nytt sammanhang – på erotiska bilder.
Källa: Illustrerad vetenskap, BBC
