Swedbankskandalen kan gynna mindre banker

Efter Uppdrag gransknings avslöjanden om Swedbank undersöker nu Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten och flera utländska finansmyndigheter misstankar om penningtvätt, insiderbrott och svindleri. Aktierna har dalat och vd:n har fått sparken. Det här har höjt intresset för de medlemsägda bankerna Jak medlemsbank och Ekobanken.

– Vi har absolut märkt en ökning bland folk som ringer, frågar och är intresserade. Vi får alltid extra många samtal när det är någon skandal i en storbank, säger Jak medlemsbanks ordförande Monjia Manai Sonnius.

– På sociala medier hojtar många om att vi är de enda de litar på och då kommer det nya kunder, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

Jacob König är expert på finansiella tjänster hos intresseorganisationen Sveriges konsumenter och han tycker att Swedbanks kunder ska överväga att byta bank.

– Man ska fundera på om man vill vara kund i en bank som kopplas till den här typen av affärer. Alla fyra storbanker och Danske Bank har dock varit inblandade i olika typer av skatteflykt eller penningtvätt. Vill man inte vara kund i en sådan bank måste man titta på andra mindre banker, säger han till TT.

Anonymt ägande

Att storbankerna regelbundet kopplas till olika skandaler är inte så konstigt, menar Annika Laurén. Problemet är att de är börsnoterade med ett helt anonymt ägande, säger hon.

– Börsen har bara ett mål – största möjliga avkastning. Samtidigt har banker andra villkor än andra företag. Det är samhällsinstitutioner med en massa krav som begränsar vad de kan göra. Det pressar bankerna att ta mer risker, för det är där det finns vinster att hämta.

Att maximera både avkastningen och hållbarheten är svårt eller kanske omöjligt, enligt Annika Laurén.

– På Ekobanken har vi tre avkastningsmål – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det går naturligtvis ut över den ekonomiska avkastningen, men den är fortfarande helt rimlig även om den inte är maximerad.

Samtidigt vill inte Annika Laurén döma individerna i Swedbankhärvan.

– Det handlar om ett systemfel. Man utser enskilda människor till syndabockar men skulden är något vi alla bär på. Vi går med på att vilja ha maximal ekonomisk avkastning, till exempel på pensionerna. 

Hålla bankerna under armarna

Monjia Manai Sonnius ser flera möjliga förklaringar till de återkommande härvorna i storbankerna.

– Vi har en ganska monopolliknande situation när det gäller banker, och jag tror att många inte har den vaksamhet de behöver ha. Makt och pengar är alltid frestande för många. Pengar är också otroligt lättrörliga nu för tiden.

För att motverka problemen vore det bra om Riksbanken blev mer aktiv och tog tillbaka en del av makten från de kommersiella bankerna, tycker Monjia Manai Sonnius. En annan lösning skulle kunna vara att dela på vanliga ”hushålls”-banker – som affärsbanker, sparbanker och medlemsbanker, och investmentbanker – som förmedlar och ibland emitterar finansiella tillgångar, främst till stora företag och länder. Ett alternativ är också att stater helt enkelt slutar att hålla storbankerna under armarna med hjälp av skattebetalarnas pengar.

– Man ser bankerna som oumbärliga för systemet, men jag tror att man ska tänka mer som på Island när det var aktuellt. De bankerna fick gå i konkurs, säger Monjia Manai Sonnius.